Blogg: Ett äventyr på Livgardet

Klockan är mycket men jag måste skriva av mig. Vi håller på att förbereda för min spelning i Chamoix nästa vecka. Bandet behöver ha all info, låtar och texter. Och jag har en intervju i radio tidigt imorgon bitti. Hade tänkt skriva redan igår men dagarna på Livgardet var så omtumlande så jag behövde smälta mina intryck.
Det började med att vi fick all vår utrustning. Tre stora väskor med kläder, både gröna och ökenfärgade.

Sen fick vi väldigt intressant information om Afghanistan. Lite bakgrund till varför det är som det är där nere. Oerhört komplext precis som i alla orosländer. Många olika stammar i ett och samma land och ingen pratar ens samma språk. Oerhörd fattigdom och konstanta hot från de styrande. Odla opium på din mark eller så dör halva din familj och du blir lusfattig. Ganska enkelt val. Den största folkgruppen sträcker sig långt in i Pakistan pga att en britt bestämde sig för att dela denna folkgrupp nån gång på 1800-talet. Religion som styrmedel och skrämselpropaganda. Känns tröstlöst och jag klandrar verkligen inte de som försöker fly därifrån. Jag hade dragit om jag fick chansen. Alla gånger.

Dagen efter hade vi sjukvård och besök hos läkare för vaccination. Då upptäkte vi att en av oss som hade kännt sig lite hängig var ganska illa därran och fick lova att köras akut in till ett sjukhus inne i stan. Oroliga och klart påverkade av detta fick vi andra ge oss av på en lång vandring. Vi fick en karta och lite mat och instruktioner att gå till en punkt för att sen invänta vidare order.

Lunch intogs i det fria och fryssna jag var väldigt tacksam att jag tog de varmaste kläderna vi hade. En vacker promenad och en mysig och annourlunda lunch som värmdes med en kemisk påse. Plötsligt underpromenaden ser vi en bilolycka. Iscensatt av våra befäl. Vi får öva våra färdigheter i sjukvård och inse hur svårt det är när man blir stressad att ha koll på helheten. Därefter var det övning i att släcka bränder och täthetsprov av gasmask inne i en tårgaskammare. Två i vår grupp fick avbryta men min mask satt som den skulle så jag var därinne och hoppade runt lite. Det gick bra men man får ändå lite puls...

Sen var det en lång promenad tillbaka. 1,4 mil gick min grupp med tung ryggsäck. Några andra grupper gick 2,5 mil så vi slapp ändå lindrigt undan tack vare vårt besök på sjukan innan.

Det var skönt att komma hem till barnen och kramas. Idag var jag hos frissan. Perfekt att klippa sig hos barndomsvännen. Det blir två bra flugor i en smäll!

Imorgon blir det intervju i den lokala radiokanalen. Ska bli roligt och spännande. Godnatt alla fina därute! Va rädda om er.