Blog by Elinda

Sakta börjar krafterna återvända men jag hostar fortfarande och mår illa som om jag vore gravid. I hope not. Fem barn räcker! Beach 2018 blir inget större problem som det ser ut just nu iaf efter en veckas ofrivillig fasta;-) I fredags tog jag mig iaf utanför dörren för jag var tvungen att åka till militärens högkvarter inne i  stan på en säkerhetsutvärdering.

På skakiga ben letade jag mig fram i kylan. Insåg att min hjärna inte riktigt var med mig och stod som en fågelholk och försökte febrilt minnas vad vakten hade sagt för vägbeskrivning. Gå in på kortsidan var allt jag mindes och tillslut var det en vänlig människa som konstaterade min förvirring och hjälpte mig rätt, in genom entrén på långsidan(!). Inte många rätt mao. ;-)
De ville utröna om jag var en säkerhetsrisk för våra trupper inför kommande utlandsmission. Det var en spännande upplevelse. Lite som "Men in black" var det någon som sa. För mig var det mer som en blinddate med sjukt intima och direkta frågor om precis allt. Min uppväxt, min ekonomi, familj, relation, skelett i garderoben och om jag gjort något olagligt. Jag var lite orolig att all mina många vänner på Facebook från hela världen skulle ställa till med problem men de verkade vana att utvärdera artister så det gick långt bättre än förväntat. En intressant erfarenhet rikare. Inte varje dag man får bli eskorterad till toaletten.

I lördags sken solen så vackert över viken så jag var bara tvungen att ta mig ut med barnen. Det gick över förväntan och var magiskt skönt att känna hur krafterna var på väg tillbaka. Tänk att man alltid blir som ett barn i en pulkabacke. 

På kvällen var det dags för Mello. Barnen vill se och jag är alltid lite nyfiken. Detta år har varit lite konstigt, med risk för att låta som "surt sa räven" men det har varit många märkliga bidrag och ett år då man lätt har kunnat satsa pengar på vem som ska vinna varje deltävling då det varit så oerhört stor skillnad i kvalitet. Igår funderade jag och Micke på allvar om de verkligen ens har lyssnat på våra låtar... Fattar inte hur de tänker iaf. Men jag gillade Mariette. Skulle gissa att hon kan vinna finalen. Som vanligt är många av mina vänner med på de vinnande bidragen. Dea körar bakom Mariette och Anna-Lena körar på scen med Rolandz som iaf hade ett välproducerat nummer. Jag tror annars min kompis Lars körar på 8 av 10 bidrag i finalen. Han får en hektisk kväll den 10:e. ;-) Blir spännande att se om han får stå på scen nån gång. Tycker det är lite B att de ska gömma sig bakom hela tiden. Ofta bidrar de till halva soundet där bakom. Ja.. branschen är som den är.

Igår tog vi oss ut på pokemonjakt. Japp, i tio minusgrader gick vi och frös fingrarna av oss. Vad gör man inte för sina barn. Återigen uppfriskande att röra på sig igen iaf.
Sen kom våra fina grannar över. Vi fikade och mumsade våfflor och behövde bolla lite idéer till omslaget till singeln BAM. Ja, jag har velat lite i stavningen då vi i Sverige gärna skriver Baaam med två eller tre a, men när jag bollade detta med mina utländska vänner så fattade de inte alls vad det var. Så nu har vi landat i ett"a". Som i det engelska ordet för pang. Hoppas att det blir rätt nu så folk kan stava till det.
Men vi behövde ett nytt omslag. Jag älskar omslaget till Superwoman och "BAM" blir ju singel nr 2 på det albumet. Men det är viktigt när vi kommunicerar att folk kan se skillnad på låtarna så då blev det att snickra nytt. Vi var alla överens om att det vore coolt med en stämpel men behövde bolla viken typ av bild. Jens Kristensson tog så himla fina bilder inför Superwoman så vi hade iaf många att välja mellan. Hoppas att ni gillar resultatet. Släpper det om nån vecka och låten "BAM" kommer släppas den 9:e mars.. Ska bli oerhört roligt att se hur den tas emot av både fans och Spotify. Jag gillar den skarpt! Ta hand om er och håll er friska. <3

Det är som det är och blir som det blir. Vi faller som bowlingklot. Dagen efter jag blev sjuk kom även äldsta sonen hem från en övernattning med över 40 graders feber. Det var bara att gilla läget. Johan Landqvist, låtskrivare och producent, känd från bla Så ska det låta och Viktoriadagen, skulle komma på lördagen. Planen var att sätta sista mixen på nästa singel "Baam" men eftersom jag var helt nockad så kunde inte ens Micke gå ut ensam för då var det ingen som passade barnen, så det var bara till att ställa in. Sjukt frustrerande eftersom jag verkligen vill släppa den typ nyss. Bara att gilla läget. Jag och sonen bäddade ner oss tillsammans och låtsades att vi var på Birka Cruises och istället låg och slappade i hytten. Det var min sons idé. Det är ju typ samma sak mamma, vi har en butler (Micke) som passar upp på oss och stökiga grannar i hytten bredvid, (småsyskonen). Livet blev iaf lite roligare och vi kunde skratta lite mitt i eländet.

På måndagen var planen att åka och lyssna när Adrian Davinski, den tredje låtskrivaren till Superwoman, skulle spela in riktiga stråkar till den akustiska versionen av samma låt. De fick klara sig själva och gjorde så helt galant. 58 spår inspelade! Sånt gör mig glad. När det går framåt. Ännu gladare blev jag idag när Landqvist äntligen kom. Jag var pigg nog att förflytta mig ner till vardagsrummet och passa min sjuka son som nu även fått sällskap av lillasyster. Feber och hosta, trötthet och ont i kroppen precis som vi andra haft.  Men nu kunde Micke och Johan äntligen få till några timmar i studion och slutföra "Baam". Har inte hört resultatet än men av de lyckliga minerna på dom båda att dömma så blir det riktigt bra.

Tittar ut genom fönstret. Solen skiner. Hade gärna åkt pulka med barnen idag. Längtar som en galning efter våren. Vill bli frisk, komma igång och träna, få lite sol på ansiktet och hitta tillbaka till energin igen. Skapa mer musik! Denna period av tvångsvila har nog varit hälsosam för min hjärna som har gått på högvarv dygnet runt under en lång period. Nu har jag bara legat och stirrat in i väggen eller ut genom fönstret. Inte ens orkat läsa en bok eller titta på TV. Det är nyttigt att bli riktigt uttråkad. Då föds kreativiteten på nytt. Ska bara låta kroppen förstå att jag vilat färdigt nu... Hallå... Jag är klar nu! Jo, alltså, HALLÅÅÅÅ, JAG ÄR KLAR NU!!!

Plötsligt säger kroppen STOPP! Barnen har varit sjuka i omgångar, låten måste bli klar samtidigt som ett par andra deadlines hänger över oss. Stora beslut ska fattas och rätt var det är drar kroppen själv i bromsen. Jag har varit trött och lite lättirriterad i ett par dagar och nu förstår jag varför. Ligger nu nedbäddad och dricker honungsvatten. Det blev tydligt redan igår när jag jobbade i studion och kände hur energin rann ur mig.

Jag insåg att det skulle bli tungt att giga senare på kvällen. Men jag höll ihop. Det var en företagsfest för RFSU och när vi satt i logen och sminkade oss dök det plötsligt upp diverse vandrande kondomer ur ingenstans. En kollega var snabb med kameran. De hade egna fläktar i varje dräkt som blåste upp dom så de slokade lite till och från. Det piggade upp! En annan frisk fläkt som gjorde min kväll var en fantastiskt kreativ gäst utklädd till räka. "Jag har packat kondomer i 20-år, hur kul e det?" Då måste man ha kul efter jobbet, resonerade hon när hon stolt visade upp alla kosymer hon suttit och gjort på kvällarna till kvällens surprise, ett Edvard Blom-framträdande. Fantastiska kreationer gjorda av gardiner och filtar.

Jag älskar att spela tennis! Att lyckas få till en riktigt grym forehand ger mig alltid en riktigt skön kick. Tyvärr drog jag på mig en sträckning i låret i höstas som har läkt irriterande långsamt så det var ett tag sen nu. Men jag har märkt en förändring. Jag som brukade leva för mina heliga tisdagar och fredagar på tennisbanan, tycker nu inte att det är hela världen att pausa ett tag. Som småbarnsmamma är man ju lite svältfödd på kickar. Men något har hänt. Sedan jag och min man bestämde oss för att satsa på egen musik i mitt namn har detta behov kraftigt minskat. Insåg nyligen att det nog beror på att jag nu får andra typer av kickar. Ibland flera stycken på en dag. Men gudarna ska veta att det går upp och det går ner. Det blir inte alltid riktigt som man har tänkt sig. Då tappar man kraft och höjd ett tag, Fröken tvivel kommer på besök och allt känns lite motigt. Sen vänder plötsligt vinden igen. Nya input, möjligheter, snälla peppande kommentarer mm gör att jag får ny luft under vingarna och den sköna rushen infinner sig igen.

Denna helg har jag tappat lite höjd. Barnen har varit sjuka och då avstannar allt. Vi har bara varit hemma och visserligen haft det mysigt men inte fått något vettigt gjort. Spelat mängder med "Finns i sjön" och lika många "Vändtior" och pussel. Lekt doktor och restaurang med avsmakningsmeny. Som tur var kunde jag smita iväg några timmar och ta en mysig långpromenad och lunch med bästa vännen Malin. Det är alltid mumma för själen. Vi har turnerat så mycket ihop så vi känner varandra utan och innan. Som familj. Man kan vara sig själv rakt upp och ner och ventilera lite. Både jobb och privat. Vi har många liknande erfarenheter så det avhandlas både det ena och det andra. Återigen infinner sig ny luft under vingarna.

Förövrigt är jag nu sjukt otålig!!! Andra singeln Baam ligger och väntar på en sista puts och jag är så sjukt sugen på att få ut den. En enda låt säger inte så mycket om vem man är och hur man låter. Svårt att marknadsföra sig med bara en låt ute. Vill ju komma framåt...
Lite lustigt. I fredags skulle jag iväg till gymmet. Efter skadan har det varit dåligt med träning men nu skulle jag ta mig iväg. Efter en seg frukost skulle jag precis ta sats och åka när en av mina nya vänner på messenger, efter att jag berättat om mina planer för dagen, ställde den raka frågan "Tycker du om att gå på gym?" Svaret klingade skrämmande tydligt i hela mig: Nej. Så varför? Istället drog jag på skön musik och tokdansade loss i vardagsrummet iklädd pyjamas, gjorde lite corestärkande övningar och strechade lite. Oerhört befriande!! Livet är för kort för att tvingas in i normer, måsten och skan. Skit i det! Dansa loss i pyjamas istället. Ha en bra vecka! <3

Utan ett stort skivbolag bakom mig är jag utlämnad till er. Mina fina vänner, kollegor och fans. Utan er kommer jag ingenvart. Det är både läskigt och samtidigt väldigt häftigt. För om jag skulle lyckas, eller "när" jag lyckas hör jag min man rätta mig..;), så är det faktiskt helt tack vare Er alla!
Nu har vi äntligen satt ett datum för release för uppföljaren till "Superwoman". Den heter "Baam" och har mer energi och mer hitfaktor enligt mig och även många andra som lyssnat. Superwoman var perfekt att starta med för den är en easylisteninglåt och feelgoodlåt som många har tyckt om. Den växer för varje lyssning och har ett tydligt budskap som kommer gå som en röd tråd genom hela albumet "Superwoman" som vi släpper successivt. Men nu ökar vi tempot!

Men alltså!! Detta är så sjukt spännande! Det är som att vara prao på 2018-talet. Jag lär mig nya saker om dagens musikbransch varje dag. Jag har nu insett vikten i att ha många följare på sin artistsida på Spotify. Det verkar vara den absolut viktigaste nyckeln till att få Spotify att vilja sprida låten i sina kanaler. Nr 2 verkar vara att komma med i så många spellistor som möjligt. Både folks privata listor och större listor med många följare. Dessa två faktorer styr Spotifys logaritmer och ger artisten förtur. Därför ber jag nu alla er som vill hjälpa mig på vägen i mitt till synes omöjliga projekt om hjälp. Som sagt, utan er är jag ingenting! Så enkelt är det. Nu på fredag nästa vecka lämnar vi in låten till Spotify och under tre veckor har de möjlighet att lyssna på den och förhoppningsvis vilja ta upp den i sina New Music Friday listor. Superwoman lyckades ju trots att det var mitt första släpp nästla sig in på både Islands och Finlands listor vilket tydligen är väldigt ovanligt med första låten. Men nu vill jag in på Sveriges lista! Här ovan ser ni en liten guide. En av mina reskompisar i Chamonix var snäll och gjorde denna för alla i vårt resesällskap så jag snor den nu till er. Del 1. Sök på Elinda på Spotify, klicka på artisten, Klicka på följ. Del 2. Lägg in Superwoman i era spellistor och låt den ligga där till Baam har släppts i mitten av mars. Jag förstår att ni alla har fullt upp med ert men för er som vill hjälpa mig så vet ni nu hur ni bäst gör det. Små saker som i sin helhet gör riktigt stor skillnad och betyder oerhört mycket för mig. <3 

Denna vecka har det varit girlpower i studion. Jag har skapat musik åt ett företag på uppdrag av Redpipe Studios tillsammans med begåvade Alice Petz. Alice som även med och producerar och skriver på mitt soloprojekt är grym så det har varit superkul. På måndag blir det åter fokus på Elinda, så hon inte känner sig bortglömd. ;-) Ha en magisk helg! Det ser som om solen kommer skina på oss iaf. Vi ses snart igen. Stora kramar och ett BAMSESTORT TACK för all hjälp och pepp på vägen!

Vilken vecka! Surrealistisk. Vi slet som djur in i det sista för att få klart låtar och remixer innan vi drog i lördags. Farmor kom upp och passade de små barnen och de stora åkte till sina respektive föräldrar. Vi fick ha 15 kg packning per person och skulle få med oss 60st T-shirts, backdrop, flyers, lite teknik osv. Som tur var var SAS snälla och släppte igenom oss ändå. Väl på plats var det det soundcheck med det grymma bandet No Limits som hade ställt upp på att repa in låtarna. Det var en svår lokal så tekniken strulade rätt mycket men vi åkte igenom allt så gott det gick på utsatt tid. Sen skyndade vi oss ut i backen för att hinna med några åk innan afterskin.
På måndagen hade vi en lång skön dag i backen med solen som följeslagare. Fast någonstans i bakhuvudet fanns hela tiden releasen och planeringen inför detta. Jag gästade No Limits på afterskin och passade på att göra lite reklam. Efter middagen tog vi en vända på stan och lämnade flyers på alla pubar. Roligt nog verkade många redan veta om det delvis tack vare att vi la ynka 40kr på en liten facebookkampanj. Kul att se att det funkar! 

I det stora hela gick det otroligt bra!! I första låten hörde jag inte tracket så starten blev lite tveksam men det löste vi till andra låten. Det var massor av folk som hade hittat dit. Jag var euforisk och njöt verkligen. Det var inte perfekt men det var tillräckligt bra och det som börjat som en galen idé hade nu landat och lyckats. Det blev en bra fest och på natten när vi skulle sova låg vi och skrattade åt alltihop. Njöt av hur roligt vi har och att hårt arbete verkligen lönar sig. Tacksam för alla mina fina vänner som så självklart ställer upp och stöttar mig i vått och tort och skickar en sån glädje och kärlek upp på scenen.

Dagen efter började semestern för mig och Micke. Jag åkte runt i backarna med ett leende på läpparna. Så sjukt glad och stolt. Vi åt en god lunch i solen på en restaurang mitt i backen som hade en liten trio på bastuba, banjo och klarinet/saxofon. Oerhört mysigt. Jag råkade nynna med lite vilket resulterade i ett litet gästspel. Ett minne för livet.
Dagen efter kontaktade jag ett antal radiostationer och fick några napp så nu kommer Superwoman höras i den Franska etern. Jag blev inbjuden att sjunga på hotell både i Frankrike och Holland och fler spännande leads. Vi börjar få kläm på hur man gör detta och har nu en bra checklista inför nästa liveframträdande. 
Sista kvällen gästade jag No Limits på deras proppfulla afterski med min låt Baam som är en riktigt ösig danslåt. Fick dela ut många visitkort även denna kväll. Sen åt vi en god avslutningsmiddag och avslutade med en hejdundrande fest på baren mittemot. Sällan dansat så mycket och haft så roligt.

Sammanfattningsvis: En sällsynt magisk vecka med sol, fantastisk skidåkning, magiskt roligt och trevligt sällskap, musicerande och massor av fina recensioner, nya kontakter och undebara fans. <3
Nu längtar jag hem till barnen. Barnvakten ligger i halsflus och ett av barnen hade fått feber idag. Tillbaka till vardagen och peppad att tuffa vidare på mitt lilla äventyr...